Fortsättning På "Så var det jag"

Ja mitt liv.. Svårt att skriva om sitt liv på ett så bra o kort sätt som möjligt..
Men kan börja med att jag är nog en riktigt virrpanna, aningen klumpig & pratar gärna innan jag tänker inte alls bra alltid men ialf ärligt..
Är uska o jobbar nu i en kanonbra hemtjänstgrupp o går på ett sjukvik.. Skönt att ha ett schema o kunna planera sina dagar.Lite skillnad mot att vara vikarie vilket är ett skit att aldrig veta något.Men det ä ju så det är i detta yrke..Otryggheten,lite lustigt med tanke på hur många människor som behöver hjälp..
Har en underbar men lite halvgalen familj..Kallas även Familjen Tajkon!! Mamma & Styv"Pappa" Micke,syster Micka me sina familj Micke o lilla Mollie 2 1/2 år & Mille 7 Månader..Bror Daniel som även bor ett hus ifrån mig..(Hans förtjänst att jag nu bor här);) med hans Sofie o Lilla Saga 1 1/2 år ett litet nytillskott har dom ju nu oxå fått en liten Balder=Hund!!..
Har även ett 1/2 syskon Cecilia som Pappa har med fru Lisa..
Har nu hittat min fasta punkt i livet & tryggheten som jag inte trodde jag någonsin skulle hitta.. Elr trodde nå jag haft den på nåt kymigt sätt men har alltid känts som om det är något som fattats jag har aldrig riktigt kommit till ro.. Gått o trott att man är lycklig.. Säger inte att jag har varit olycklig hela mitt liv!! Har haft det bra. Men det jag har nu det kan jag ärligt säga att det är riktig kärlek det!! Tryggheten känns och jag har fått ett lugn i själen..Himmel va djupt det lät.. :/
Alla töntiga böcker man läst o filmer man sett om d ena kärleksdravlet efter det andra..Har tyckt det var töntigt o att sånt finns bara i drömmarnas lilla värld..Men lite fel,dravlet det fanns.. Ödet har jag nog alltid trott på, att det på nåt sätt styr livet.. Kanske därför jag nu sitter i ett Hus (som jag nog aldrig velat göra) i en liten by 1 mil utanför Askersund..Snavlunda heter den tror kanske det finns 21 hus här..(Har alltid sagt att på landet sätter jag aldrig min fot i)..
Men så flyttade ju min bror & hans Sofie upp hit i Januari..Dom hade en granne,singel boendes i ett hus som jag ärligt talat föll för så fort jag såg honom!! Kärlek vid första ögonkastet!! Och d var ju ömsesidigt..Så nu bor jag här sedan Augusti, lämnade Motala o familjen (Saknar er var dag) Men har ju bror min o hans familj huset bredvid o härliga grannar så livet ä komplett o tryggheten ett faktum..Efter 32 år har den lilla vilsna Tina hittat hem!! Och det viktigaste..Hittat mig själv!!